2014-04-28 22:02 #0 av: MissFlisan

Jag har haft några tuffa veckor! Jag har inte handlat på ett vis som är effektivt för mig i längden...Jag har inte kunnat använda mig av mina färdigheter och har fått beteenden som jag inte haft på minst ett år. jag har varit livrädd! Rädd för att bli sjuk igen, främst i min ätstörning. Jag har dessutom lyssnat på ätstörings monstret...Jag har blivit tvångsmässig och haft svårt att släppa det...

Men idag hade jag samtal med min terapeut, det ett bra samtal! Vi började prata mat och att jag behöver bestämma mig för att gå emot de sjuka. Men det känns som om jag inte längre har kontroll över mig själv och att det är något annat som tagit över mig.

Jag kom just på att det är rädslan för framtiden som har tagit över mig, det är den som har ätit upp mig och fått mig att agera som jag gjorde innan jag började DBT. Som min terapeut sa idag så är min rädsla befogad med tanke på hur jag håller på. jag har ett val att lägga mina sista månader på att jobba med saker som jag egentligen redan kan eller så kan jag fortsätta jobba med saker som jag behöver jobba med.

Så det jag kom på är att jag ska validera min rädsla för framtiden, det är inte konstigt att jag är rädd! Jag bor i en ny stad, ska börja plugga på universitetet till hösten, jag känner inte så många här i Skåne + att jag precis skaffat min första egna lägenhet. Jag ska jobba med min rädsla för framtiden istället för att jobba med att äta (jag ska såklart äta, men jag ska bara äta..) jag ska ta tillvara på de sista månaderna jag har kvar och fortsätta använda mina färdigheter till att hantera framtiden.

Bara tanken på att jag ska släppa tvångs och mat grejer gör att jag mår mycket bättre! Jag kände att jag inte ville gå till praktiken i morgon eftersom jag mådde så dåligt men att känna att jag inte behöver bete min tvångsmässigt på olika vis och att jag kan fortsätta framåt mot mina mål gör att jag mår mycket bättre!

Att validera min rädsla och jobba med den har gett mig styrka att fortsätta framåt och jag känner att jag hittat tillbaka till min själv igen!

Är det någon som känner igen sig?