Annons:
Etiketttankar-om-livet-med-diagnoser-skriva-av-sig-och-vad-du-vill
Läst 419 ggr
Challa86
7/7/14, 8:19 PM

Återhämtning

Min kurator hade kopierat ett papper till mig sist jag träffade henne. Texten pratar om att det är så lätt att att folk fastnar i ens egen diagnos, så när man äntligen blivit friskförklarad har de runt omkring inte hängt med och sitter fortfarande fast i det förflutna och ger en den där "diagnos-stämpeln" igen och igen. 
Hon hade skrivit av en text från Bohusläns Museum och texten gick såhär: 

Alla återhämtningsprocesser har likheter oavsett vad man återhämtar sig från. 
Likheter finns mellan hur människor tar sig tillbaka till livet igen efter psykiska och fysiska sjukdomar. 
Skillnaden är att vid psykisk sjukdom så "är" man sin sjukdom. 
I dagligt tal pratas det om att personer är psykiskt sjuka som om att de alltid vore det. 
Återhämtningstiden från psykisk ohälsa berör alltså den egna identiteten mer. 

Jag frågar dig: Är du din sjukdom? 
Identifierar du dig genom din sjukdom? 
Eller har du, som individ, fått en diagnos som du planerar att "återhämta" dig från?

challameow.wordpress.com 

Annons:
MissFlisan
7/8/14, 1:04 PM
#1

Bra fråga!

För mig är det så att jag skäms över min Borderline diagnos och jag vill inte prata om den med min terapeut eller coacherna på behandlingshemmet eftersom jag knappt vet vad det är och jag ser mig inte som sjuk. Jag glömmer bort att det är min Borderline som spökar och inte jag…

Men om jag identifierar mig med mig sjukdom, eller min problematik…Jag vet inte. Eller jag tycker det är så svårt att svara på eftersom jag har mått dåligt de senaste femton åren…Det har liksom varit hela jag eller inte alls eftersom jag i vissa situationer fungerar hur bra som helst…

Men jag skulle nog inte vilja säga att jag  identifierar mig med min sjukdom eftersom jag glömmer bort den och inte tänker på den så ofta.

Jag skulle inte heller på den som jag tycker att många gör, tex så finns det dom som gått i behandling något år för sin BPD och fortfarande är jätte impuls styrda och skyller på sin sjukdom, då tycker jag istället att man behöver jobba med de impulsiva beteendet istället för att säga "äh jag har Borderline så jag är sån"

Men jag känner faktiskt nu när jag är på läger att jag inte behöver skydda mig med det sjuka att jag inte behöver det, så kanske har jag  identifierat mig med de sjuka mer än jag tror och att jag nu är mer frisk och kan ställa mig utanför det?

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Upp till toppen
Annons: