Erfarenhet av DBT

Halv sågning av DBT

2014-05-31 12:44 #0 av: SaaraE

I min kommun ser man DBT som en mirakel behandling. Jag blev diagnostiserad med Borderline främst för att dom skulle kunna sätta upp mig i kön till DBT'n. Det här är en diagnos som aldrig har stämt in på mig och jag fick aldrig genomgå en utredning för att få den stämpeln. Behandlades under flera år som en borderline patient - blev aldrig frisk. Påbörjade DBT men tackade till allas rädsla Nej efter inro fasen. Då får jag höra från terapeuten att det här är minsann den enda behandlingen som hjälper "sådana som mig".

Även all övrig vårdpersonal blev besvikna på mitt nej, familjen bröt ihop och ja. Det här är verkligen en behandling som alla pratar om mot självskadebeteende. Men det kanske inte passar alla... Någon som känner igen sig? För något år sedan avskrevs diagnosen och ersattes av både asberger, fobisk personlighets störning, OCD och ätstörning. Alltså långt ifrån borderline.

Är så glad för dem som går denna behandling och verkligen blir hjälpta av den men samtidigt känns det som att det behöver komma ut att alla inte passar in under den kategorin. Tror många får diagnosen för snabbt, för att fort kunna börja en behandling så snart som möjligt. Men ibland blir det fel. Enligt en senare behandlare jag hade förklara hon för mig att sådana som jag kunde bli ännu sjukare av att gå en sådan behandling.

Anmäl
2014-05-31 20:59 #1 av: MissFlisan

Hej!

Vad bra att du skriver detta och det är en viktig sak att ta upp i ett forum som detta!

Jag har hört flera som bara får diagnosen Borderline utan utredning och detta för att de ska få gå i DBT...Jätte konstigt tycker jag och helt fel...

Men jag vill även tala om för dig att man inte behöver ha diagnosen Borderline för att gå DBT, det finns många med ÄS, OSD och Asperger som blir hjälpa av det också...

Men självklart så passar inte DBT alla, men jag tänker att det är bra att ge DBT en chans, det är många som gåt DBT som gått mkt annat som inte blivit hjälpa men som blir hjälpta av DBT..

Jag hade inte diagnosen Borderline när jag kom till behandlingshemmet.

Går du nån annan terapi nu som fungerar bättre?

Kram

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Anmäl
2014-06-03 09:12 #2 av: SaaraE

Tack för ditt svar:) Att behandla Asperger, OCD och ätstörningar med enbart DBT har jag faktiskt aldrig hört om..

Anmäl
2014-06-04 10:33 #3 av: -Nico-

#2 Du har rätt, DBT hjälper inte alla. Dock är det bra att ge det en chans, för många blir hjälpta av det. 

I ditt fall kanske det var så att du blev nedkastad i det för fort, utan att bli tillräckligt informerad?(bara en gissning)

Sedan är det svårt att en behandling hjälper för många olika problem, men de kan vara en pusselbit iallafall.

Detta är bara mina tankar, och jag hoppas att du får bra hjälp nu!

Anmäl
2014-06-06 16:07 #4 av: Anonym

Jag har gått DBT två gånger och har två helt skilda upplevelser från de olika tillfällena.
Första gången var det nära att jag INTE fick gå eftersom jag ansågs vara för frisk, men tillslut fick jag gå i allafall och det blev mycket lyckat. Jag lärde mig massor.
Andra gången jag började gick det åt skogen, eftersom de andra i gruppen tyvärr mådde så mycket sämre än vad jag gjorde, så då hoppade jag av, för att inte riskera att rasa ner till den nivån igen, med självskadebeteende.
Så visst kan DBT vara till hjälp, det vill säga om man är i rätt fas i livet för att ta emot den informationen. Är man inte i rätt fas så är det stor risk att man hamnar snett

Anmäl
2014-06-06 22:06 #5 av: MissFlisan

Som du säger så håller jag med om att det behöver vara rätt fas i livet och man behöver vara mottaglig och kunna ta in. Skönt att de hjälpte dig!

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Anmäl
2014-06-26 12:45 #6 av: SaaraE

#2 Blev nog inte inkastad i DBT'n . Däremot så var det andra som ville att jag skulle gå den (jag själv var tveksam vilket jag alltid har en förmåga att ha när jag själv inte tycker att det behövs eller verkar bra) "Skolades" faktiskt in ganska länge med hjälp av min samtalskontakt ifrån ätstörningsteamet. Hon var med mig, hade tät kontakt med min blivande terapeut osv. Tyckte trots allt att det inte var min grej.

Just det där som det skrevs om ovan. Att sätta ihop ett gäng dåligt mående patienter för att sedan prata ganska öppet om problem mm. Självskadande smittar och man kan ju lätt känna sig åt sidosatt om alla andra så att säga skär sig mer (eller vad man nu gör) och på så sätt kan självskadebeteendet öka.

Anmäl
2014-06-26 20:41 #7 av: MissFlisan

#6 Jag förstår dig verkligen! Det är en risk när man sitter flera som självskadar så och risken kan vara att man istället smittar varandra istället för att hjälpa varandra och att man triggar varandra till fel saker. Därför tycker jag det är väldigt viktigt med proffsiga ledare/terapeuter för gruppen, för det är deras ansar att styra.

Men återigen DBT passar inte alla :)

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Anmäl
2014-07-03 14:57 #8 av: SaaraE

Hur tycker du att det är ?

Anmäl
2014-07-03 16:32 #9 av: MissFlisan

Vad menar du? Vad jag tycker om DBT?

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Anmäl
2014-07-06 16:13 #10 av: Melod

Det kan vara av olika anledningar man inte vill gå en viss behandling. Nu var det inte DBT då, men de ville att jag skulle gå samtalsterapi..visst hjälper det "sådana som jag", men jag är inte en sådan människa så då passar det inte mig och därför ska jag inte gå. Nu är detta en annan situation men ändå. Jobbigt att alla blev besvikna, men tyvärr så är det inte de som ska få den vården. Krasst sagt så om de tycker att den är så bra så kan de gå den själv. :P

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.