Annons:
Etikettatt-släppa-taget-om-terapin
Läst 497 ggr
MissFlisan
6/3/14, 4:00 PM

Jag saknar tryggheten...

Nu har jag varit i från behandlingshemmet och min lägenhet i snart en vecka och varit på semester till mina föräldrar…Från början var det jätte roligt! Jag har gjort massa kul och träffat massa kompisar och haft fullt upp hela dagarna…

Men ju mer dagarna och timmarna går så längtar jag hem till tryggheten och min terapeut och coacherna på behandlingshemmet, jag vill ha mina rutiner och ha det på mitt vis…

Jag har försökt validera mina känslor att det inte är konstigt att jag tycker det är påfrestande att bo hos min mamma eftersom jag bott i egen lägenhet sedan oktober och inte bott hemma hos henne på över tre år…Men det är svårt…

jg behövde ringa min terapeut förut idag för jag hade en fråga och när jag pratade med henne så kände jag att jag fick ännu mer hemlängtan och längtan efter tryggheten på behandlingshemmet…Jag tycker det är så svårt att känna att man saknar tryggheten på ett behandlinshem och att man saknar personal…Det känns så sjukt…

Visserligen så saknar jag mina kompisar i staden där behandlingshemmet ligger och det är ju friskt, jag saknar även gymmet och det är ju med friskt.

Jag får ringa till behandlinshemmet när jag vill och behöver hjälp, men jag har inte rint någon gång denna veckan, eftersom jag vill klara mig själv, dessutom så tycker jag det är svårt eftersom jag inte vet vem som jobbar och jag vill veta vem som svarar när jag ringer..

balansen mellan friskt och sjukt tycker jag är svår och även när man ska be om hjälp och när jag borde/kan/ska klara mig själv utan deras hjälp…

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Annons:
Upp till toppen
Annons: