Annons:
Etikettallmänt-snack-om-dbt
Läst 2474 ggr
MissFlisan
9/26/14, 9:45 PM

Liten känsloskola

skam.

Kroppslig reaktion: Rodnad, varm, gömma sig.

Impuls att handla: Dra sig undan,avbryta, straffa sig själv, gömma sig/dölja något.

Känslans funktion: Följa normer/regler, stoppa beteenden, värna relationer

Rädsla.

Kroppslig reaktion: muskler spänns, hjärtat slår snabbt, andas snabbare

Impuls att handla: Undvik, fly, söka hjälp

Känslans funktion: Undvika faror

Vi har primära känslor och sekundära känslor. Primära känslan är den första känslan som väldigt fort kan gå över i den sekundära känslan tex. Ens barn springer rakt ut i gatan - primär känsla rädsla men den kan snabbt gå över i ilska och du börjar skälla på ditt barn som springer ut i gatan.

Eftersom det går så fort över till den sekundära känslan så kan det vara svårt att veta vilken som är den primära känslan, dem egentliga känslan.

Om vi har problem med våra känslor så behöver vi identifiera vilken känsla det vi egentligen har och vi behöver jobba med den primära känslan.

Ibland kan det vara svårt att veta vilken känsla det är man har och för mig så brukar jag benämna dem som ångest och panik när det kanske egentligen är skam eller rädsla jag känner.

Idag som flera gånger förut de senaste åren så har jag kommit på att jag är styrd av skam, verkligen inte alltid, absolut inte! Men det är min ska och min rädsla som ställer till det för mig.

Det är dags att jag på riktigt börjar fundera på och arbeta aktivt men mina skam känslor, är min skam verkligen befogad? Har jag någon anledning till att dra min undan, avbryta, straffa mig och gömma mig? Har jag gjort någon som gör att jag borde skämmas?

NEJ det har jag inte och verkligen inte i de sammanhangen jag tänker på. Det är återigen dags att jag på riktigt i alla sammanhang börjar acceptera mig själv och acceptera att jag har dom förutsättningar jag har, att jag är född med en ryggmärgsskada är inget jag kan göra något åt och inget jag ska känna skam och skuld över.

Det är dags att jag i fler sammanhang ser mig på samma våglängd som andra, jag är varken bättre eller sämre än någon annan. Jag är ingen super människa som klarar av mer än alla andra och jag har rätt att ta för mig, jag har rätt att inte orka och framför allt jag har rätt att må bra och känna glädje!

Märks det att jag jobbar hårt med mina känslor just nu?

Jag känner att jag är på gång, saker och ting faller sakta men säkert på plats, jag kan sätta ord mina känslor igen, för mig är det viktigt att kunna sätta ord på mina primära känslor och förstå varför jag har dem.

Jag är mindre stressad och att plugga går bättre och bättre, jag kan koppla av mellan studierna och jag lär mig att träna och äta på andra tider än jag är van vid och jag vänjer mig vid att vara med kompisar främst på helgerna och någon kväll i veckan, jag börjar anpassa mig till mitt nya liv, även om jag för tillfället upplever att jag har lång bit kvar.

sajtvärd för www.dialektiskbeteendeterapi.ifokus.se


"slappna av inget är under kontroll!"

Annons:
Upp till toppen
Annons: